Alla vet vad körsång är och vad körledaren gör – men vad gör körledaren och hur gör körledaren? I denna workshop varvas körledning, körsång och presentation av ny avhandling om körledning i musikpedagogik 2015, MHM, Pia Bygdéus
Körledning innebär en stor variation av förhandlingar respektive omförhandlingar av arbetssätt och medierande verktyg. Relationell förmåga återspeglas i psykologiska aspekter av använda verktyg, hur kördirigering sker, vad som förmedlas och hur. Ett stort utbud av arbetssätt, kulturella och medierande verktyg används. Kören som instrument är och blir till ett medierande verktyg för körledarens musikaliska intentioner. Körledaren visar på individuell variation i sina val av strategier för kommunikation i arbetet men det finns också en kollektiv nivå att förstå körledning som profession. Förutom att Pia Bygdéus är universitetslektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet är hon också frilansmusiker, pianist, dirigent, musikproducent för SR P2Live, repetitör och pedagog. Avhandlingen Medierande verktyg i körledarpraktik. En studie av arbetssätt och handling i körledning med barn och unga kom december 2015. Denna workshop tar sin utgångspunkt i praktiska övningar, körsång och körledning i interaktion med teori.
Att arbeta med teaterproduktion i gymnasiesärskolan, Lena Fogelberg
Hur skiljer det sig från den vanliga gymnasieskolan? Vad kan vi lära av varandra? Föreläsning, workshop och diskussion.
En presentation om hur föreställningen Vägar, möten och känslor växte fram genom med devising och feldenkrais®metoden som pedagogiska metoder. Att jobba med en föreställning och göra en teaterproduktion med elever som går på gymnasiesärskolans, innebär att det också är nödvändigt att arbeta konstnärligt. Hur mycket behöver jag som pedagog styra arbetet? Det ställer andra krav på läraren: Eleverna kan inte stå för regi och de behöver också mer stöd i arbetet scenografi, kostym och mask. Ibland kan funktionsnedsättningar kräva annorlunda lösningar på iscensättning. Jag har arbetat mycket med elevernas (kropps)medvetenhet och (scen)närvaro genom återkommande feldenkrais-lektioner. I workshopen får deltagarna själva prova på hur vi gjorde när vi arbetade fram scenerierna.
Att arbeta med tonåringar och genus – Hur möter vi fördomar, normer och en hel generation genusexperter? Björn Svensson
Att arbeta med tonåringar och genus – Hur möter vi fördomar, normer och en hel generation genusexperter?
Björn Svensson har arbetat med jämställdhet och genusfrågor sedan 1990-talet, främst i lärarrollen men också som föreläsare, författare och projektledare. I den här workshopen angriper vi HELA kunskapsområdet utifrån vårt arbete i skolan, diskussionen i media och klassrum, läro- och kursplanerna, våra ämne och egna erfarenheter, könsroller och genusdebatten samt hur de påverkar eleverna, skolans dubbla budskap och elevernas vilja och/eller rätt att uttrycka sig.
Björn är en av få förstelärare med inriktning mot genusfrågor och medförfattare till böcker om att arbeta med jämställdhet i skolan och drivs av tanken att hela tiden omvärdera varför vi arbetar med jämställdhet och varför det arbetet, ofta med hjälp av eleverna, är en stark framgångsfaktor i vår undervisning och våra verksamheter. Hen är inte heller rädd att ta upp frågor som: ”Har normkritiken har gått för långt?”.
Föreläsningen/workshopen riktar sig till alla som arbetar med eller vill arbeta mer med jämställdhet och genusfrågor och stärka sitt arbete och arbetets status.
Att bygga kostym och kropp för ett förlopp – workshop, Håkan Magnusson
Work Shopen består av två delar. En där vi med hjälp av enkla material från embalage och kontorsvärlden, bygger om våra kroppar och skapar kostymer. En annan där vi använder dessa i en kort performance som är uppbyggd med hjälp av slumpen. Metoder och arbetssätt är inspirerade från Reggio Emilia pedagogiken, devising, samt den experimentella scenkonstscenen. Arbetssättet kan med fördelas göras tillsammans med barn och unga i en skolkontext men passar egentligen alla åldrar och sammanhang där frågor kring identitet kan aktualiseras.
Håkan Magnusson är scenograf med examen från Dramatiska Institutet. Han har arbetat professionellt med scenografi, design och undervisning inom ett brett kultur och scenkonstområde i över 30 år. Han är nu verksam som konstnär med egna projekt inom performance och installationskonst området. Han har även en lång pedagogisk erfarenhet med flera år studier på universitetsnivå inom pedagogik, med bland annat en master i teaterpedagogik från konsthögskolan i Berlin/Köpenhamn. Sedan 2001 arbetar han bla. på Malmö högskola K3, där han forskar på kreativa processer, rumslig gestaltning, skissmetoder, samt undervisar i rum och konstnärliga processer knutna kulturproduktion i vid mening.
Att utveckla undervisningen för ökat lärande – Fungerar samma metod i naturvetenskap och i estetiska ämnen? Hur kan ämnesfälten inspirera varandra? VIS – Vetenskap I Skolan
Kan en undervisningsmetod som visat sig öka lärandet i naturvetenskap ha samma effekt i estetiska ämnen?
I workshopen kommer du att få
– ta del av ett kreativt och konkret lektionsupplägg där lust och motivation står i centrum.
– pröva, reflektera och diskutera om lektionsupplägget ökar elevernas lärande
– ta del av verktyg som kan användas för att systematisera, analysera och utveckla undervisningen i klassrummet.
I workshopen deltar: kemilärare, tekn lic Annika Andersson, musiklärare, fil dr Annette Mars samt svensklärare, fil lic Maria Brännström.
Att vara sig själv i ett könsdysforiskt samhälle – inspirationsföreläsning och workshop, Chris Schenlaer
”Ibland går jag bara runt normen. ’Men nu gick du ju runt normen’, säger folk, ’det är fusk!” Nej, jag fattade ett självständigt, normkritiskt beslut.”
Chris Schenlaer har varit skådespelare, producent, teaterchef, dramatiker, kulturråd vid Sveriges ambassad i Litauen, dansk statsanställd vid danska Kunstrådet och kulturchef i Lunds kommun. Hon är kvinnan som har varit man och gått igenom hela bokstavskombinationen HBTQ. Både som chef och som privatperson har hon flera gånger visat att förändring är möjlig om man skapar en organisation där alla får vara medskapare till normen. Hon tror inte att det var bättre förr, men heller inte att det blir bättre i morgon om vi inte säger ifrån när någon säger att mänskliga rättigheter inte gäller för alla
Begreppsutveckling i praktiken, Pernilla Ahlstrand, Carl Michael Karlsson
Som en konsekvens av GY11 så betonar kursplaner och kunskapskrav att eleverna bland annat ska ”redogöra, diskutera, analysera och beskriva”, det vill säga i högre grad än tidigare formulera sig kring sitt kunnande. Hur kan vi som lärare hantera ett ökat fokus på artikulering av kunnande i estetiska ämnen utan att vi för den skull låter ämnes särart undermineras? Vi beskriver i workshopformat ett skolutvecklingsprojekt där vi undersöker ”begreppsutveckling i praktiken” i syfte att stödja eleverna i relation till analysarbete. Vi tar teaterpraktiken som exempel men workshopen är öppen för lärare inom alla inriktningar.
Carl Michael Karlsson, fil mag. och teaterlärare på Per Brahe gymnasiet i Jönköping samt Pernilla Ahlstrand, teaterlärare och lektor i estetiska ämnen på Per Brahe gymnasiet samt lektor på Högskolan för scen och musik i Göteborg, öppnar upp för enkla övningar som underlag för diskussion.
Betydelsen av Pisa
Margareta Serder är vetenskaplig ledare för FoU Skola, en samverkansorganisation inom Kommunförbundet Skåne för en skola på vetenskaplig grund, samt adjungerad forskare vid Malmö högskola och Jönköping University. Uppdraget som vetenskaplig ledare fick Margareta 2015, strax efter att hon disputerat i utbildningsvetenskap om kunskapsmätningen PISA. I sin avhandling studerade hon hur 15-åringar tolkade uppgifter från PISA-provet i naturvetenskap, men även effekterna av kunskapsmätning ur ett individuellt lärandeperspektiv och på utbildningssystem i stort. I själ och hjärta är Margareta fortfarande en estetiskt, politiskt och humanistiskt orienterad grundskollärare i matematik och naturvetenskap. Hon skriver mycket och gärna, och allra helst på resande fot.
Bild & formgivning – kurs- och bedömningsdiskussioner
Coaching för motivation, Lars Andersson
Hur utformar vi en undervisning som stimulerar elevernas inre motivation och får dem att driva sin egen utveckling? Hur skapar vi förutsättningar för elevernas egen drivkraft med hjälp av coaching och kunskap om motivation?
Det finns idag omfattande forskning om motivation och vi vet en hel del om vilka mekanismer som styr mänsklig motivation. Men det finns ett glapp mellan vad forskningen visar och hur vi använder kunskaperna om motivation i vårt vardagliga arbete. Om vi vet vad som understödjer människors egen drivkraft hur kan vi då dra nytta av dessa kunskaper i vår lärarprofession?
Denna föreläsning ger dig en introduktion till motivationsteorier som kan hjälpa dig att utforma undervisningsstrategier för att utveckla både din egen och dina elevers inre drivkraft. Hur får vi eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande? Hur får vi dem att formulera egna mål och arbeta effektivt för att nå dem? Föreläsningen ger dig praktiska tips på hur du kan använda coaching i undervisning, mentorssamtal eller handledning av dina elever.
Lars Andersson är universitetslektor i ensemble – och instrumentalspel med didaktisk inriktning vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Han har lång erfarenhet av ensembleundervisning både i skola och högskola och har föreläst om coaching vid flera nationella och internationella universitet såsom tex Stockholms Universitet, Liceu University i Bercelona, KMH (Kungliga Musikhögskolan i Stockholm), Rytmisk Musikkonservatorium (Köpenhamn) och Musikkonservatorium Wien. Han har också varit gästprofessor vid konservatoriet i Hanoi (VNAM), Vietnam och gett masterclasses och workshops för både lärare och studenter vid ett flertal tillfällen.
Lars har också en bakgrund som professionell musiker och har turnérat i Skandinavien och Europa och spelat på nationella-och internationella jazzfestivaler och klubbscener. Han har samarbetat med bl.a. Putte Wickman, Vincent Herring, Joey Calderazzo, Mark Murphy, Esbjörn Svensson, Jan Lundgren, Stacey Kent, Arne ”Dompan ” Domnérus, Nils Landgren, Monica Zetterlund, Svante Thuresson, Georgie Fame,Victoria
Complete Vocal Technique – en sångmetod i tiden, Alexandra Hamnede och Madelen Veldre
Complete Vocal Technique (CVT) är en av de mest efterfrågade sångteknikerna just nu.
På denna workshop erbjuds du en genomgång av grunderna i CVT. Metoden presenteras ur både praktisk och pedagogisk synvinkel, vilket kan ge dig tips om hur du kan använda CVT i din egen undervisning.
Alexandra Hamnede och Madelen Veldre är båda utbildade på Musikhögskolan och auktoriserade CVT-lärare. De har lång erfarenhet av att undervisa på gymnasiets estetiska program och driver tillsammans företaget Voiceroom som erbjuder individuell sångundervisning samt workshops i tekniken. De har med stor framgång implementerat CVT i sin undervisning, vilket har bidragit till ett ökat intresse i regionen.
Dans-kurs- och bedömningsdiskussioner, med elever som exempel
Design och visuell kommunikation på K3, Malmö högskola
presentation av K3:s utbildningar
På Institutionen för konst, kultur och kommunikation – K3 arbetar vi med tvärvetenskapliga utbildningar och forskning inom media, kultur och design. K3 är en kreativ miljö – oavsett om du studerar grafisk design, medie- och kommunikationsvetenskap, interaktionsdesign eller serieteckning. På K3 möts forskare inom olika discipliner. Forskning bedrivs inom design, medier och kultur. https://www.mah.se/k3
Devising ”Ett sätt att börja om”, Håkan Magnusson
Utifrån min praktik och andras erfarenheter, kommer jag beskriva och utveckla tankar kring begreppet; devising.
Devising är ett engelskt uttryck som kan översättas med plan, planering eller uppfinning. Men inom teatern/dansen mer beskriver en metod eller ett förhållningssätt till scenkonst produktion.
Devising är en grupprocess där medlemmarna tillsammans producerar material och innehåll till en föreställning. Inställningen till såväl process som det sceniska materialet är om möjligt icke hierarkisk, vilket innebär att såväl material som de olika idéerna är lika mycket värda i det processinriktade arbetet. Detta gör devising till en lämplig metod att arbeta med scenproduktion inom skolan.
Håkan Magnusson är scenograf med examen från Dramatiska Institutet. Han har arbetat professionellt med scenografi, design och undervisning inom ett brett kultur och scenkonstområde i över 30 år. Han är nu verksam som konstnär med egna projekt inom performance och installationskonst området. Han har även en lång pedagogisk erfarenhet med flera år studier på universitetsnivå inom pedagogik, med bland annat en master i teaterpedagogik från konsthögskolan i Berlin/Köpenhamn. Sedan 2001 arbetar han bla. på Malmö högskola K3, där han forskar på kreativa processer, rumslig gestaltning, skissmetoder, samt undervisar i rum och konstnärliga processer knutna kulturproduktion i vid mening.
Digitalt skapande för musikelever, Diskussionsforum
Ensemble med körsång – diskussion om upplägg, genomförande och bedömning
Ensembleundervisning – kreativitet – samarbete, ny doktorsavhandling
Musikpedagogik 2016 vid LTU, Annette Mars
Djupa ämneskunskaper och goda lärandemiljöer
Annettes föreläsning tar sin utgångspunkt i hur lärare använder artefakter och verktyg i klassrummet, det vill säga de datorer, läsplattor, mjukvara, internet, instrument, mönster, koder, skrifter, modeller etc. vi använder i klassrummet för att skapa en god lärandemiljö för våra elever. Föreläsningen har målet att vara praktiknära där deltagarna ges möjlighet att göra kopplingar till den egna undervisningen och den egna kunskapen. Annettes avhandling visar på vikten av att lärare besitter djup kunskap i sitt ämne samt är en skicklig användare av de artefakter och verktyg som används i undervisning. Denna djupa kunskap behövs för att läraren ska kunna skapa en miljö där varje elev kan befinna sig i en proximal utvecklingszon.
Annette Mars
Filosofie doktor i musikpedagogik, universitetslektor vid musikhögskolan i Piteå, lärare vid Malmö högskola.
Annette undervisar bland annat blivande lärare om estetiska lärprocesser, hon undervisar även blivande musiklärare i didaktik och musikpedagogik. Skapande som drivkraft för kunskapande är en central del av Annettes undervisning och forskningsintresse.
Estetiska lärprocesser, Håkan Magnusson
Jag tänker att denna session är ett tillfälle att samtala om estetiska lärprocesser på och i gymnasieskolan. Där jag kan bidra med ett utifrånperspektiv som lärare på högskolan i konstnärliga processer och design och som professionell utövare av scenkonst. Jag vill diskutera vilka kunskaper som kan tas i bruk i en estetisk process som bygger projekt i form av ett scenkonstnärligt verk. Verket kan ses som en helhet till skillnad från de enskilda ämnena som ryms inom gymnasieskolan – ett sätt att kontextualisera övriga ämnen. Jag inleder med att presentera några idéer och tankar och därefter kan vi diskutera risker och möjligheter med det stora projektet.
Ett lärarbarns fria tankar om skola, lärande och bildningsideal
Johan Wester
Framtidsspaning baklänges: 2050: så fick vi en hållbar värld
Catarina Rolfsdotter
2050: Så fick vi en hållbar värld
Vi står inför en hel del utmaningar. Både som företag och individer.
Catarina låter oss uppleva hur vi löst de flesta . Hon tar med publiken på en hisnande tur baklänges från 2050 som lämnar oss med framtidstro och nya affärsidéer.
Från Annonsbyrå till Brand Experience, Sune Larsson, Mats Nilsson
Vad har hänt sedan Mad Men-eran på 60-talet?
Hur arbetar dagens kommunikatörer, kreatörer och strateger?
Och hur ser framtiden ut för branschen och yrkena?
Fakta, funderingar och spekulationer kring en mycket rörlig, intensiv
och spännande del av mediavärlden förmedlas av
Mats Nilsson, managing director på brand experiencebyrån Nine Yards i Malmö. Nine Yards arbetar med många stora och kända varumärken som t ex Volkswagen, Carlsberg, XL Bygg och Swedavia.
Sune Larsson, art director med lång erfarenhet från reklambranschen. Arbetat med lokala och globala uppdragsgivare, konsument och business to business; från glass till värmeväxlare, dialysapparater och fondför-valtning.
Förstelärare eller lektor i estetiska ämnen, diskussion kring arbetsuppgifter och uppdrag
Gymnasiearbetet Diskussionsforum
INSÅ, Musik – kurs- och bedömningsdiskussioner i slagverk m.fl. instrument
Kollegiala samtal kring bedömning i dans, Ninnie Andersson
Ny doktorsavhandling, 2016, LTU, Communication and shared understanding of assessment.
Ninnie Andersson presenterar sina huvudresultat i avhandlingen. Utifrån videoinspelningar på gymnasieelever kommer deltagarna i seminariet diskutera kunskapskrav i relation till gymnasieelevernas gestaltning. Syftet är att få en ökad samsyn kring begrepp och att få syn på våra egna kvalitétsuppfattningar.
Konstens betydelse i skolan och demokratin! Madeleine Hjort
Måleri, litteratur, musik, dans och teater, film, bild och form är helt centrala i arbetet med att förstå människan och samtiden, men handlar också om att få hjälp med att förstå sig själv och att få insikt i att respektera den Andre. Ett öppet samhälle kan inte fungera utan konstarterna och litteraturen, då är samhället inte längre öppet.
Yttrandefriheten är ingen leksak som man kan ha, slarva bort och sen låta återuppstå. Bygger man en skola som inte kan förmedla konstarternas och det fria ordets arbetsmetoder och innebörder är man med och lägger grunden för en i värsta fall motrörelse.
Utan konstarterna tystnar en mängd fasetter och samtalsytor i samhället. Skolan, men också samhället, har en central uppgift i det arbetet. Det är vad denna föreläsning handlar om, granskar och pläderar för.
Madeleine Hjort har mångårig erfarenhet av arbete med de olika konstarterna både som konst och kunskap och politik inom stat, kommun, högskola, norden, sceninstitutioner, bibliotek och litteratur.
Drivit utbildningsfrågor och projekt med fokus på estetiska ämnen.
Utrednings-och förtroendeuppdrag inom dans, musik, teater, skola och utbildning liksom inom bibliotek och litteratur. Tagit fram gymnasieskolans estetiska program en gång i tiden. Föreläser. Skriver litteratur om konstarter, samhälle, kvinnor i historien och i konsten. Boken Konstens betydelse, kommer i ny, reviderad och utvidgad upplaga lagom till Estetkonferensen.
Hösten 2017 kommer Den demokratiska staden; köpstad, segregation, konstarter och humaniora. Om att utveckla det offentliga rummet. www.madeleinehjort.se
Konst, estetik och designprocess som redskap i lärande för hållbar utveckling
(Lena Ansner, Sofia Gustafsson)
Hur kan estetiska designprocesser användas som redskap för eleverna att kommat vidare i sitt arbete med hållbar utveckling? Kan elever genom att arbeta med konst och estetik till exempel inom området gatukonst bli mer engagerade i det offentliga rummet för att i förlängningen ta ökat ansvar för en socialt hållbar stadsutveckling, våga ta plats, ta ställning och därmed öka sin handlingskompetens?
Vi tittar på några exempel från projekt som gjorts på skolan där ämnen som bild, musik, grafisk design, foto och svenska integrerats i uppdrag och utmaningar för eleverna på teman som: genus, likabehandling, pappersåtervinning, hållbarhetsopera och gatukonst.
Vi visar också på några konkreta tips och övningar från INDEX-kompassen som är ett redskap och metod från Design to improve life-education, där aktiva och kreativa läroprocesser används.
Kreativitetens micro-ögonblick, Anna Houmann
Kreativitetens mikro-ögonblick
Kreativitet är ett hett ämne i utbildningssammanhang. Av den anledningen finns det en uppsjö förslag på och idéer om hur lärare kan inkorporera kreativitet i sin undervisning. Men att sätta sig in i och ta till sig alla dessa förslag kan vara både utmanande och utmattande. Det beror på att många av idéerna och förslagen antyder att lärare radikalt behöver ändra sitt sätt att undervisa, införa en ny kursplan eller att göra ett tillägg i den existerande kursplanen. Konsekvensen blir att många lärare upplever att det inte är möjligt att göra sådana förändringar och att det till och med skulle ske på bekostnad av övrigt innehåll som eleverna behöver bearbeta. Den här föreläsningen vill visa på ett alternativ. Lärare behöver inte en ny kursplan, radikalt ändra det de redan gör eller föra på mer saker till den redan överfulla tallriken av kursplaneansvar. Att undervisa i, om genom kreativitet handlar snarare om att göra det man gör, aningens bättre. Målet med föreläsningen är att höja lärares medvetenhet och förståelse för hur de i undervisningens mikro-ögonblick kan stödja utvecklingen av elevers kreativa potential och därmed resultera i ett mer kreativt förhållningsätt till undervisning och lärande.
Anna Houmann är doktor och lektor i musikpedagogik med inriktning mot utbildningsvetenskap, forskare och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.
Hon har arbetat som musiklärare, körledare och sångpedagog i grund- och gymnasieskola. Sedan 2000 har hon arbetat som lärarutbildare vid musiklärarutbildningen på Musikhögskolan i Malmö där hon är koordinator för examensarbeten och kursansvarig för den utbildningsvetenskapliga kärnan. 2010 var hon skolinspektör i samband med inspektionen av musikämnet i grundskolan. Hon är projektledare för utvecklandet av en musikpedagogisk institution på Vietnam National Academy of Music i Hanoi och driver nu ett utbildningsprojekt tillsammans med Hong Kong University och University of Auckland.
I sin avhandling ”Musiklärares handlingsutrymme – möjligheter och begränsningar” fokuserar hon på vad som påverkar hur lärare skapar eller inte skapar handlingsutrymme i praktiken, vilket är centralt för att skapa goda arbetsvillkor och förutsättningar för den pedagogiska kreativiteten. Efter forskningsprojektet ”Creativities Transcending Boundaries in Higher Music education” http://www.creativities.org/?lang=en har hon forskat vidare på hur kreativitet skapas och utvecklas i undervisningssituationen, mellan den planerade lektionen och den levda lektionen, i mikro-ögonblicket.
Kroppen i rummet och rummet i kroppen – Feldenkrais®metoden för scenkonstnärer, Lena Fogelberg
Många dansare, musiker och skådespelare vittnar om trötta och ömmande muskler. Hur kan vi hitta trygghet och stabilitet genom att medvetengöra vanor och ovanor? Hur kan vi spela/agera/dirigera vackrare och lättare? Att göra det omöjliga möjligt, det möjliga lätt och det lätta vackert är metodens essens. Grundaren Moshe Feldenkrais menade att om man vet vad man gör kan man göra vad man vill. Då är det möjligt att ha en ansträngande position en längre tid eller att göra utmanade rörelser ofta utan att det sliter. Förutom kroppsmedvetenheten utvecklas också rumsuppfattningen genom metoden. Detta kan du tillämpa i det egna skapandet och i undervisningen (oavsett om du sjunger, leder kör, spelar, dansar, spelar teater eller målar). Genom en ökad kunskap om dig själv som kropp i rummet ökar också dina möjligheter att skapa (i) och gestalta rum. Den insikten kan ge en ny infallsvinkel vid iscensättningar av konserter och dans-och teaterproduktioner och ge nya infallsvinklar i samband med kostymdesign, ljussättning och ljuddesign.
Lena Fogelberg är aukt. feldenkrais®pedagog och leg. lärare i Teater, Svenska och Konst och kultur och har arbetat med feldenkrais®metoden med dansare, musiker, skådespelare och idrottsmän. Feldenkrais är för Lena ett givet moment i arbetet med eleverna på gymnasiet/gymnasiesärskolan.
Kort introduktion följd en Awareness to Movement®-lektion, Medvetenhet/närvaro genom rörelse.
Bekväma kläder!
Lugn och ro i skolan med Drömmen om det goda, Marie Boris-Möller
Mindre stress, ökad förmåga till inlärning och en förbättrad arbetsmiljö?
Hur har arbetet med Drömmen om det goda vuxit fram och vilket resultat kan vi visa?
Forskning visar idag att stillhetsträning stärker elevers inre resurser och främjar lärandet och hälsan. Under de senaste 20 åren har Drömmen om det goda tillsammans med forskare, experter, lärare och elever arbetat fram enkla metoder för lugn och ro. Elever och lärare skapar genom enkla mindfulnessbaserade övningar en ”egen” plats att ta sig till, för att balansera yttre och inre krav och impulser. En osynlig tillgång mitt i en kravfylld och stressig vardag. Metoderna består av övningar i stillhet, beröring, reflektion och rörelse (yoga och qigong).
Lärare och pedagoger erbjuds utbildningar och kan, med hänvisning till läroplanen, efter genomgången utbildning direkt börja använda metoderna i det dagliga arbetet med elever och barn. Metoderna fungerar lika bra i förskola som i grundskola och gymnasium.
I projektet ”Mitt Lugn” för och av gymnasieelever har eleverna på gymnasieskolan uttryckt en önskan om att själva få lära ut enkla övningar till andra i skolan och till sina kompisar. Som stöd får de en app med övningar. Projektet är nationellt och stöds av Allmänna arvsfonden.
Marie Boris-Möller, generalsekreterare Drömmen om det goda tillsammans med ytterligare personer som ger publiken möjlighet att pröva på!!
Lärares och elevers röster i en gemensam arbetsmiljö. Workshop om röstmiljö och ljudmiljö, Viveka Lyberg Åhlander
Klassrummet är en gemensam arbetsmiljö där ljudnivåerna riskerar att bli höga, både på grund av dåliga akustiska förhållanden och på grund av aktiviteter som kan skapa buller och babbel. Dessa förutsättningar påverkar lärares röster och välbefinnande och elevernas lärande och studiero.
Workshopen kommer att omfatta diskussioner och praktiska övningar om röst och ljudmiljö. Målet är att deltagaren skall ha fått möjlighet att diskutera redskap och åtgärder för att pedagogiskt påverka ljudmiljön och även övat grundläggande röstteknik. Materialet i workshopen bygger på såväl mångåriga erfarenheter som resultat från en större pågående studie ”kommunikation för lärande i olika ljudmiljöer”.
Viveka Lyberg Åhlander har för närvarande en post doc position vid Linaeus
Marching for love – Star for Life, workshop
Sydafrika gästar svenska skolor !
Star for Life har under 10 år och i Triple & Touch’s regi genomfört uppskattade workshops och konserter tillsammans med ungdomar från Star for Life-skolor i Sydafrika (Star Choir), samt svenska ungdomar och artister.
Över 40.000 svenska ungdomar har idag medverkat och långt över 100.000 upplevt själva konserten.
Marching for Love jobbar med mångfald och tolerans där musiken kanaliserar personliga möten genom att samla ungdomar från olika högstadie och – gymnasieskolor en hel stad/kommun.
Se film på länk nedan:
Triple & Touch, Thandiwe Mazibuko och Star Choir
Musikteori – GEMU-diskussionsforum
Musiklärares multimodala kommunikation som formativ bedömning, Ny avhandling i musikpedagogik, KMH 2015, Annika Falthin
Presentationen tar avstamp i en studie om ungas musikaliska meningsskapande och hur musikaliskt lärande av naturen är multimodal kommunikation. Musiklärare använder sig av en rad olika resurser som sin röstapparat, gestik och sitt instrument för att under turtagande med elever leda eleverna vidare. Interaktion mellan lärare och elev kan förstås som ”översättningsprocesser” av olika kombinationer av tecken där vissa tecken kan stå i förgrunden för elevernas förståelse och möjlighet att utvecklas.
Annika Falthin, Fil. Dr och lektor i musikpedagogik vid Ämneslärarprogrammet i musik på Kungl. Musikhögskolan, KMH, och i Musikpedagog- och Logonomprogrammet på Stockholms Musikpedagogiska Institut, SMI. Annika har lång erfarenhet av att verka som musiklärare och deltog på uppdrag av Skolverket i framtagandet av kursplanen i musik, Lgr11.
Nätverksmöte, Estetiska kurser vid Gymnasiesärskolor, Gunilla Rooke, undervisningsråd Skolverket
Nätverksmöte, Estetik och media
Nätverksmöte, för skolor som idag har Spetsutbildningar med Konstnärliga högskolor och motsvarande lärarutbildningar
Nätverksmöte, för skolor som idag har Särskild variant,
Pedagogiska strategier i samtidskonsten
Utifrån Masterprogrammet i kritiska och pedagogiska studier vid Konsthögskolan i Malmö kommer vi att närma oss frågan hur samtidskonstnärer arbetar med pedagogik i sin konst. Föreläsningen/workshopen berör även konstbildningens historia men tonvikten ligger på pedagogiska strategier i konsten under andra hälften av 1900-talet.
Hans Carlsson (b.1986) är konstnär, curator och skribent verksam i Malmö. Han är vikarierande programmansvarig för Masterprogrammet i kritiska och pedagogiska studier https://hanscarlsson.net/
Reflektion i dans, med praktiska exempel, Ninnie Andersson-Sandra Rääf
Sandra Rääf och Ninnie Andersson visar hur Södra Latins gymnasium arbetar med reflektion om den egna kunskapsutvecklingen. Deltagarna får ta del av exempel på arbetssätt samt hur reflektion på olika progressionsnivåer har konkretiserats för eleverna. Samtal kommer även föras kring olika uttrycksformen där eleven kan visa sin reflektionsförmåga.
Sankt Annae gymnasium – klassiskt musiksamarbete, Terje Thiwång
Ett flertal tidningsartiklar, ivriga diskussioner i sociala medier och ett kring ämnet kretsande Riksting (som anordnades våren 2016), är talande exempel på behovet av och viljan att främja den västerländska konstmusiken och dess utveckling. Institutioner för musikundervisning är självklara aktörer i detta sammanhang och vi, som arbetar med ungdomar på gymnasienivå, är den högskoleförberedande länken.
För att berika vår utbildning och för att försöka ge våra elever vidgade vyer, har vi på Malmö Latinskolas klassiska musikprofil vänt oss till grannlandet Danmark och till Sankt Annae Gymnasium. Sankt Annae är en väletablerad och högskoleförberedande musikutbildning i Köpenhamn, närmare bestämt i Valby. Samarbetet har hittills bestått av ett kammarmusikaliskt samprojekt och gemensamt orkesterspel och det är detta samarbete jag kommer att beskriva och exemplifiera i min presentation.
Att samarbete är av stort värde, det förstår man när man hör hur nobelpristagarna uttalar sig om forskningsteamets betydelse för deras arbete. Det är helt enkelt i mötet mellan människor med gemensam målsättning som de storartade idéerna kläcks. Och om vi ska lyckas göra något för den västerländska konstmusiken i vårt land så är förutsättningen, tror jag, att vi vidgar våra kontaktnät och börjar föra dialoger med varandra.
Terje Thiwång:
Hösten 1988 började jag arbetat med instrumentutbildning på det som då kallades musiklinjen. Så småningom bytte gymnasieutbildningen namn, blev treårig och fick så småningom namnet estetiska programmet inriktning musik. Idag arbetar jag bl.a. med instrumentalundervisning och ensemblespel, men har dessutom ett ämnesansvar för den klassiska musikprofilen.
Min bakgrund är en orkestermusikerutbildning vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn och på Musikhögskolan i Göteborg, som jag kompletterat med att deltagit i masteclasses.
Som flöjtist har jag i första hand engagerat mig i nutida konst musik och har, både som solist och kammarmusiker, deltagit i nutida musikfestivaler i Europa och Asien. Engagemanget i nutida musik har lätt till en rad samarbeten med tonsättare. Flera av de verk som dessa samarbeten resulterat i finns dokumenterade på CD.
Sisters Academy – The Take-over, Gry Worre Hallberg och Nova Academy
Våren 2016 tog Sister och hennes personal över ledarskapet på Nova Academy I Simrishamn under två veckor, och arbetade tillsammans med lärare coh elever för att undersöka en mer poetisk kunskapsutveckling.
Vi får möta och höra berättas om hur det gick till och vad som hände!
http://www.sistersacademymalmo.se/the-takeover/
Skådespelarens musikalitet, Sven Bjerstedt
Varför har musikalitet kommit att ses som en så central kvalitet i talteatersammanhang? Teaterregissören liknas inte sällan vid en dirigent, skådespelaren vid ett instrument, pjästexten vid ett partitur. Man talar om tonen i en replik, pulsen i en dialog, tajmingen i en scen, rytmen i en föreställning… ”Musikalisk” är som regel ett starkt positivt laddat ord – medan motsatsen får sägas gälla för adjektivet ”teatral”.
Presentationen bygger på intervjuer med skådespelare, regissörer och dramatiker som generöst har delat med sig av kunnande, erfarenheter och perspektiv beträffande vad en skådespelares musikalitet egentligen kan vara för något: Stina Ekblad, Gösta Ekman, Lena Endre, Staffan Göthe, Henric Holmberg, Mia Höglund Melin, Sissela Kyle, Rolf Lassgård, Ann Petrén, Marie Richardson, Göran Stangertz, Tobias Theorell och Iwar Wiklander.
Ett samlat intryck av intervjuerna är att tre aspekter framstår som centrala för musikalitet på teaterområdet: skådespelarens förmåga till närvaro, struktur och flöde. En intressant fråga är vilken relevans och potential dessa begrepp kan ha även beträffande musikalitet på musikens område.
Sven Bjerstedt är lektor i musik vid Teaterhögskolan i Malmö och jazzpianist. Han har intresserat sig för begreppslån mellan konstarterna och disputerade 2014 i musikpedagogik på en avhandling om ’storytelling’ i jazzimprovisation. I februari 2017 utkommer hans bok Skådespelarens musikalitet (Gidlunds).
Stadieövergångar gymnasiet – Estetiska lärarutbildningar och konstnärliga högskolor, Förväntningar – önskemål
Så här gjorde vi Musikhjälpen på Malmö Latinskola, Lars Berggren, Sara Böök, Johan Fagerström, Maria Gustafsson
Musikhjälpen är en utmärkt plattform för att göra undervisningen relevant och på riktigt. Årets tema som vi arbetade kring var ”barn i krig har rätt att gå i skolan”. I vårt projekt samarbetade samhälle media, estet media-film & tv och estet media-grafisk kommunikation för at skapa en livesändning under åtta timmar i mitten på december. 2016 gjorde vi det för tredje gången och det blir bara bättre för varje år.
Teater – Betyg och bedömning, scenisk gestaltning och sceniskt karaktärsarbete, workshop-diskussion, med elever som objekt, Anna Arwidson och Jonas Oscarsson
Teater, kurs- och bedömningsdiskussioner – Teaterlärarmöte
Samtal och diskussioner kring:
* Hur arbetar vi på de olika skolorna? Alla skolor förbereder 5 min info om det egna upplägget på teaterprogrammet.
Samtal och jämförelse. Vad fungerar, vad kan förbättras?
* Vad kan vi göra åt fallande söktal? Hur kan vi göra för att stärka teaterns ställning i skolan och i samhället?
Idéworkshop
Tecknade serier – ett språk som alla kan lära sig,
Workshop om serieteckning tillsammans med lärare och studenter från K3, Institutionen för konst, kultur och
Beskrivning: Om vi betraktar serierna som ett språk som framställs på samma sätt som text, är det då inte möjligt för alla att också kunna lära sig tecken serier?
Textiltryck som konstform, workshop, Dyveke Zadig
Dyveke Zadig, välkänd Malmökonstnär håller i denna workshop och berättar om textiltryck som konstform. Du kommer också att få möjlighet att praktiskt prova på att trycka och lära dig grunderna i hur du själv på ett enkelt sätt kan praktisera textiltryck i din undervisning.
Dyveke arbetar i skilda material och i gränslandet mellan konst och
konsthantverk. Hon arbetar främst med screentryck på textil och papper, men även med glas.
Hennes arbete som konstnär innefattar förutom utställningsverksamhet offentlig konst, curating och undervisning. Hon erhöll 2015 Region Skånes Kulturpris. www.zadigart.se
På Nobelfesten såg vi Dyvekes tryck med Helle Robertssons design på matkommentatorn Titti Quarnströms outfit!
https://www.instagram.com/p/BN2zGPuFu8l/
Uttryck för engagemang!
Sophie Nordström, Naturskyddsföreningen
Hållbar utveckling i alla skolämnen, är det möjligt? Elevers estetiska uttryck levandegör engagemang och lust att påverka!
Sophie Nordström från Naturskyddsföreningen inspirerar och bjuder på lärdomar och erfarenheter från det treåriga projektet Modellskolan på Malmö latin.
Varför film? Klara Grunning
Detta är en session där Svenska Filminstitutets dokumentärfilmskonsulent, Klara Grunning, talar om filmens plats och nödvändighet, konst och kvalitet, samt ger en bild av dagens strömningar, tendenser och trender. Klara kommer även att tala om hur landskapet och verkligheten runt filmskapandet, finansieringen och distributionen ser ut idag. Hon visar klipp ur olika filmer och projekt som är på väg, samt presenterar en ”case study”, relevant för utveckling av outreach och utbildningssyften. Emmy Award vinnare, Klara har arbetat inom film i ett flertal aspekter; filmfotograf, producent och internationell konsult. Efter 18 år i USA där hon arbetade för Public Service instansen ITVS och Kudos Family distribution, har hon haft uppdrag som filmkonsulent för danska filminstitutet i 5 år och sedan 1 år i Sverige. Klara är även ordförande för The WHY Foundation som producerar globala filminitiativ för en internationell publik.
Sessionen innehåller klipp, Q & A samt möjlighet för enskilda samtal med Klara efteråt.
Klara Grunning, föddes 1971 I Seoul, Sydkorea. Hon adopterades 8 mån gammal till Sverige där hon växte upp. Efter gymnasiet flyttade hon till Paris och studerade från 1990 där konstvetenskap, 1993 började hon i San Francisco i filmskola och exainerades med ”distincion” 1997 med Film och TV som huvudfack. Därefter har hon arbetat inom TV och Filmindustrin i USA, som lärare i video workshops, Super-8 produktion med flera, som filmare för såväl dokumentär som animation och fiction. 2010 flyttade hon tillbaka till Sverige, först för att arbeta för det Kungliga Danska Filminstitutet och sedan de senaste åren för Svenska Filminstitutet.
”Öppna sinnen – det händer med händer” Konstutställning av elever från Valdemarsro gymnasium, Katrinetorps landeri
Valdemarsro gymnasium är Malmös största gymnasiesärskola. Där går 110 elever främst på det individuella programmet. Skolan lägger stor vikt vid de skapande ämnena och har varje år en välbesökt vårsalong på vackra Katrinetorps landeri. Vi erbjuder nu en unik förhandsvisning av utställningen av Marie Wetterstrand och Karin Jönsson-Lundström, bildlärare på skolan. De kommer att berätta om hur de arbetar med bild och form med elever med utvecklingsstörning, om arbetssätt och förhållningssätt, om fantastiska ungdomar och glädjen det kan innebära att en elev lyckas fatta tag i en pensel och dra ett färgstreck på en duk. Hjärtligt välkomna!
Kongressen ombesörjer transport till och från utställningen.