Presentationer 2014

Nationell Estetisk Kongress 2014, Uppsala
Presentation av programpunkter i den ordning de kommer

Fredag 21 mars

Estetiken och livet

Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet, tidigare recensent, kulturchef och chefredaktör på Sydsvenska Dagbladet. Daniel är uppvuxen och bosatt i Lund, disputerade i litteraturvetenskap 2002.
En krönika i somras handlade om kulturlivet och värdet på kultur i Sverige, och om hur kulturens status och roll i praktiken skulle kunna förändras; ” Om svenska lärare eller skolbibliotekarier hade fått en krona varje gång någon i Almedalen sade att det är just dessa grupper som ska rädda Sverige från kulturell och kunskapsmässig utarmning, då hade de inte behövt löneförhandla på ett decennium.”
http://www.svd.se/kultur/obildad-som-vara-full-och-illa-kladd-pa-affarsmiddagen_8326502.svd

Vilket värde har de estetiska ämnena i gymnasieskolan?

Den tidigare obligatoriska kursen, och ämnet, Estetisk Verksamhet försvann med införandet av Gy2011. Den reella möjligheten för elever på andra program än det Estetiska att välja estetiska kurser har minskat radikalt. Dels har poängtalet för Individuellt val minskat från 300 till 200 p. Dels finns inte längre några kurser (i princip) på 50 poäng (vilka tidigare gav elever en möjlighet att smaka på olika inriktningar. Dels har införandet av meritgivande kurser gjort att många elever av konkurrensskäl känner sig tvungna att välja dessa.
Det motsägelsefulla i denna utbildningspolitik är dock att ett stort antal forskningsresultat visar på värdet för utvecklande av såväl kreativitet som andra kunskaper genom att syssla med estetiska och kulturella verksamheter.
Till och med näringslivet, t.ex. genom Proventus Robert Weil, efterlyser – för ungdomars utveckling – mer humaniora, konst, kultur och estetiska kurser på gymnasiet.

Vid estetkongressen 2013 i Helsingborg visade Anne Bamford, med entydiga resultat från sin stora UNICEF-forskning, enorma skillnader i utveckling såväl socialt som ekonomiskt, för barn och ungdomar som fått arbeta med estetiska arbetssätt gentemot andra. Då påstod också oppositionens Lars Ohly, V, och Thomas Strand, S, att de vid ett regeringsskifte ville återinföra ett obligatorisk estetiskt ämne.

Vad säger vår panel?

Ingrid Carlgren, Professor i pedagogik med inriktning mot kunskapskulturer och lärplansteori vid Stockholms universitet. Tidigare rektor vid Lärarhögskolan i Stockholm samt anställningar vid flera lärosäten, bl.a. Uppsala, Göteborgs och Linköpings universitet. Disputerad i pedagogik 1987. Även suttit i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté samt arbetat för Skolverket.

Ingrid Carlgren har ofta uttryckt sig med för politiker kontroversiella men raka svar:
”Ju mer man mäter, desto mer sjunker resultaten” (LÄRA, Stockholms stad, nr 5 2009)
”Det är tjatigt att säga det, men grisen blir inte tjockare för att man
väger den. Sanningen är ju att ju mer man satsar på att mäta, desto mer sjunker
resultaten. Satsa i stället resurserna på forsknings- och
utvecklingsarbete, så får vi fram bättre pedagogiska metoder och bättre
undervisning.”
Ingrid Carlgren har också arbetat med kunskapssynen, och medverkade för några år sedan i en pilotstude för att underöska multimodala arbetssätt – hur t.ex. Orden, bilden, musiken och rörelsen fungerar som olika förståelseformer som i samverkan bildar nya förståelseformer, olika sätt att ”veta” något. Syftet var att grunda för ett större forskningsprojekt som ska undersöka relationer mellan multimodal undervisning och elevers kunskapsutveckling och studieresultat i teoretiska ämnen.

Marie Forsberg, musiklärare och kommunombud för Lärarnas Riksförbund
Jonas Nilsson, Lärarförbundet
Gustav Fridolin, Miljöpartiet, ordinarie ledamot, språkrör i Miljöpartiet de gröna, http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Fridolin-Gustav-0238588409223/
Maria Stockhaus, SKL–Sveriges Kommuner och Landsting är kommunalråd i Sollentuna med ansvar för förskola och skola men också ordförande i beredningen för utbildningsfrågor på SKL och där är jag inne på sin andra mandatperiod. Maria är moderat och har också varit med i den skolgrupp internt i partiet som arbetat fram vår nya skolpolitik som vi går till val på 2014.
Michael Svensson, Moderaterna, suppleant i Kulturutskottet och i Utbildningsutskottet. http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/Hitta-ledamot/Ledamoter/Svensson-Michael-0381918573217/

Lördag 22 mars

Valbara workshops/presentationer/diskussioner

Pass 1, 09.00-10.30

Berätteri & Fabulering, Dan Bratt

En workshop för rösten, fantasin och berättarkonsten. Vi arbetar i grupp med att undersöka rösten; hur låter jag, hur hörs jag? Vi testar fantasin genom att berätta; var går gränsen för fantasin? Vi undersöker; vad gör en berättelse spännande? Med enkla, lustfyllda övningar gör vi upptäckter – i oss själva och varandra.
http://www.danbratt.se

Digitala verktyg i musikundervisningen, Mattias Jagell

Vilka verktyg, program/appar och webbplatser kan vi använda för att göra musikundervisningen aktuell, effektiv och rolig? På vilka sätt kan till exempel GarageBand, Figure, Soundation, Studio One, Youtube och andra resurser fungera bra för musiklärare och elever? Vi kommer att titta/lyssna på några program, se hur de kan användas och diskutera hur man kan arbeta vidare med dem eller andra verktyg.
Mattias Jagell arbetar som musiklärare i Uppsala på Valsätraskolan. Han är utbildad vid Umeå universitet, spelar själv musik både analogt och digitalt och sköter om bloggen digitalamusikresurser.blogspot.se samt Facebookgruppen Digitalamusikresurser.

Gymnasiesärskolans estetiska program,

praktiska exempel på utvecklande arbetssätt med musik – Martin Svensson
Martin Svensson arbetar på Bolandgymnasiet på gymnasiesärskolan och beskriver här med exempel på hur de jobbar med sina estetelever i samband med konserter, uppsättning av musikaler med mera med mera.

iBooks author, Peter Oscarsson, GUC

Med iBooks Author är det möjligt för vem som helst att skapa och publicera e-böcker för iPad. Tidigare lösningar för att skapa e-böcker har antingen varit för krångliga eller för dyra. I iBooks Author kan man kombinera olika medieuttryck som till exempel film, ljud, foto och text. Man kan även lägga in interaktivitet med frågeformulär, övningar, spel, med mera. IBooks Author öppnar nya möjligheter att skapa och publicera egna böcker och nå läsare över hela världen.
Peter är utbildad journalist, fotograf och filmare. Han har undervisat på Södertörns högskola, medieprogrammet på GUC och på ETC-akademin i Stockholm. I ämnet medieproduktion har han initierat arbetet med iBooks Author där man kan förena olika medieuttryck i bokform.

Konstarterna och samhället, kursdiskussion kring planering och bedömning

Konstarterna och samhället är dels en fortsättning på de tidigare kurserna i Nutida Konst och Samtida Konst men med andra kunskapskrav. Kursen kräver också en annan behörighet för betygssättning än som ”normalt” vi estetlärare har med oss från utbildningen. Tanken med denna workshop är att gemensamt diskutera kring möjliga kursinslag och moment, med relevant förankring i kunskapsbedömningen av resp moment. Ni som vill deltaga i denna programpunkt har förmodligen/förhoppningsvis med er förslag på kursinslag att presentera för gruppen. Vi kommer att återkoppla före kongressen till anmälda i denna grupp.
Saxat från Skolverkets föreskrifter om lärares kompetens ang Ämnet Konst och Kultur, (se vidare, med länk, under diskussion om behörighet).

Ämnet konst och kultur

En lärares kompetens är relevant för ämnet konst och kultur om han eller hon

har behörighet i något av ämnena bild i gymnasieskolan, dans i gymnasieskolan, historia i gymnasieskolan, musik i gymnasieskolan eller teater i gymnasieskolan samt därutöver breddat sin utbildning inom ett annat ämnesområde genom att med godkänt resultat ha genomgått utbildning om 15 högskolepoäng inom arkitektur, dansvetenskap, estetik, filmvetenskap, idéhistoria, konstvetenskap, kulturvetenskap, musikvetenskap eller teatervetenskap, eller

på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.

Mim för dans och teaterlärare, Rickard Hasslinger

Mim och kroppsspråk. En mimskådespelare berättar historier och gestaltar känslor med kroppen och kroppens rörelser. Genom plastik och kroppskontroll kan vi använda oss av kroppen som det universella instrument vi alla förstår. För såväl dans- som teaterlärare, som också arbetar med kroppen, kan förankring och medvetenhet om mim förstärka och koncentrera kroppsuttryck.
Rickard Hasslinger. Mimutbildad på Stockholms Dramatiska högskola. Jobbar som skådespelare, senast på Västanå teatern och teater 3.

Modern/nutida dans, Maud Karlsson

Maud Karlsson är utbildad på Balettakademien i Stockholm och har sedan verkat inom danskonsten i dryga 30 år med 11 år i New York. Hon arbetar idag via MaudsArt där scenproduktioner samsas med kortfilm, pedagogik och evenemang – maudsart.se. Hon har undervisat sedan 1985 i nutida dans, afro-haitisk dans, jazz, komposition och improvisation och är bosatt i Uppsala.

Prylf som metod för att nå mål i bedömningsmatris, Manuel Ahlqvist

Gruppen Prylf som bl.a. re-arrangerat jazz-standards har varit modell för ett arbetsprojekt på Spyken inom Ensemble med körsång-kursen. Genom att ge kreativiteten att med vissa ändå ganska givna ramar fritt utlopp har det också varit möjligt att ge tydliga återkopplingar till olika moment i kunskapskraven och förhålla sig till dessa.
Manuel Ahlqvist, är gitarrpedagog och ensemble- liksom musikteorilärare. Han jobbar också som studiomusiker och sitter ibland i musikal-diken. Han har ansvarat för och arbetat vid The Institute i London. Manuel är också Hagströmstipendiat.
http://www.zoominfo.com/p/Manuel-Ahlqvist/1802583868

Samspel med heterogena grupper, ensemblepedagogik, Stefan Löfvenius

Att undervisa flera olika nivåer samtidigt
Repertoarval som passar till denna metodik
Gehörsmetodik blandad med traditionell notläsning
Praktiska exempel på plats och via video

Vill du delta praktiskt så medtag om möjligt gitarr

Skolledare möter Skolverket

Ylva Eriksson som sedan i höstas arbetat på Skolverket bl.a. med ansvar för Estetiska programmet

Visning GUC:s Film-, Tv- och Ljudstudios.

Skolan har gedigna resurser för breda utbildningar inom Estetik och Media. Vi får en presentation av deras olika inspelningsstudios. Under eftermiddagen ligger workshoppass i dessa.

Pass 2, 11.00-12.30

Användande av iPads i grundläggande undervisning, Tony Melander, GUC

Många skolor utrustar sig med iPads, och många har tillgång till dessa också privat. Det finns en del grundläggande både appar och arbetssätt som kan vara bra att känna till. Om ni har egna iPads är det jättebra om ni kan ha dem med er också.

Bror Hjorts hus, guidad visning kl 11.00-12.00

– färgstarkt konstnärsmuseum i Uppsala!
Få konstnärshem som blivit museer är så orörda och autentiska som Bror Hjorths Hus. Besökaren kan grundligt lära känna Bror Hjorths konst genom de 250 verk som visas i ateljén och bostaden. Skulptörens verktyg och målarens penslar på arbetsbänken ger besökaren en känsla av att konstnären bara gått ut på promenad med hunden.
Museet ger med sina målningar, skulpturer, reliefer och teckningar en unik bild av ett spännande och rikt konstnärskap.
Bror Hjorth (1894-1968) räknas som en av de stora modernisterna i svensk konst. Hans konst är en hyllning till kärleken, musiken och livet.
http://www.brorhjorthshus.se

Kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering

Inom alla 5 inriktningarna ligger det diskussionspass kring bdömning och kursplanering. Välj inriktning och skriv de kurser du helst vill diskutera. Kongressen sätter samman grupper efter gjorda val.

Dans – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Bild & formgivning – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Estetik & Media – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Musik – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering
Teater – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering

Gymnasiearbetet – kurs- och bedömningsdiskussioner/Kursplanering

Denna vår är det första gången gymnasiearbetet enligt Gy2011 skall bedömas. Vi hoppas att deltagarna tar med sig goda (eller dåliga!) exempel på arbeten inom alla inriktningar, för gemensamma diskussioner kring bedömningar. Vi diskuterar också olika möjliga upplägg av kursen. Hur mycket bör vara lärarledd undervisning och hur mycket är coaching respektive helt självständigt arbete från eleverna?

Stadsvandring, guidning i centrala Uppsala och universitetsområdet

Många stadsmiljöer är kända och klassiska, vi får en guidning över centrala platser i staden samt området kring universitetet och Domkyrkan.

Pass 3, 13.30-15.00

ArtRage och Composit, Jan Burman, GUC

Ett par mycket användbara program inom Media och digital bildbehandling. Introduktion och presentation av programvarorna och hur de kan användas i undervisningen.
http://www.artrage.com
http://www.chromeallusion.com/tutorials_comp_01.html

Behörighet-Legitimation i ämnen/kurser på estetiska programmet?

Med nya legitimations- och behörighetskrav har många estetlärare förlorat behörigheten till ”sina” kurser. Till och med på programmet obligatoriska kurser såsom Konstarterna och Samhället har med Gy2011 fått högre krav på bredare grund av utbildning och poäng från undervisande (betygssättande) lärare. Kursen Kultur och Idéhistoria har också ”försvunnit” från estetlärare till historielärare. Vilka möjligheter finns det att dels skaffa oss behörighet till våra egna kurser, dels finna arbetssätt tillsammans med andra lärargrupper?
Vi har med oss i diskussionerna representanter från lärarfacken med specialintresse kring behörighet: Anna Jändel Holst från LR och Jonas Nilsson från Lärarförbundet

Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan.

Dans, bedömningsfrågor med Ingrid Redbark Walander och elever

Tillsammans med danselever diskuterar vi olika kunskapskrav och bedömningar ur ett praktiskt undervisningsprespektiv.
http://www.mups.su.se/om-oss/kontakt/presentationer-medarbetare/ingrid-redbark-wallander-1.17986

Estetisk kommunikation, diskussion om upplägg och bedömning (alla inriktningar)

Kursen Estetisk kommunikation är dels en obligatorisk grundkurs men också en kurs som kan ”användas” för olika fördjupningsområden. På sätt och vis skulle man kunna tänka att denna grundkurs ”ersätter” tidigare kursen Estetisk Orientering, med kunskapskrav och arbetssätt ställer andra krav.
Kursen kan utformas olika utifrån inriktningsområde men skall dock betygssättas utifrån samma grundkrav. Vi diskuterar, mycket gärna med praktiska exempel från ”hemmaplan” både kursupplägg och bedömningsaspekter.

Queer, genus och norm i pedagogiska rum. Genusperspektiv i skapande/ konstnärlig process (alla inriktningar)

Inspiration och Workshop för att konkret inkludera ett normkritiskt tänkande och genusperspektiv i sin undervisning. Riktar sig till alla på Estetiska programmet -karaktärslärare, kärnämneslärare, till er som undervisar i Konstarterna och samhället samt skolledare.

En kort referensgenomgång. ”När Queer ger sig till känna i kulturen och de fria konsterna”
Praktisk workshop med en ”Queer-gåta” att lösa i gestaltande form.
Avrundning och utdelning av pedagogiskt material.

Vi som håller i workshopen är: Ida Kriisa – performancekonstnär, lärare i gestaltningsprocesser och konstteorier. Utbildad vid Konstfack. Pågående magisterstudier i ”öppna gestaltningsprocesser” och med studier i konstnärliga forskningsmetoder, estetik med mera. Inriktningsansvarig Konst och Design på Kulturama gymnasium i Stockholm. Helena Kindlund – danspedagog på Bolandgymnasiet i Uppsala.

Framtidens gryning – unga tonsättarelever komponerar för unga musikelever, Gotlands tonsättarskola. Seminarium

Lärare och elever från Gotlands Tonsättarskola och Musikkonservatoriet Falun delar med sig av unika pedagogiska erfarenheter från ett 10-årigt samarbete kring komposition och interpretation. Den pedagogiska processen presenteras i text, bild, notform och klingande form.
Livemusik utlovas!
Medverkande: Per Mårtensson, tonsättare och konstnärlig ledare på Gotlands Tonsättarskola. Per Helders, cellist och lärare på Musikkonservatoriet Falun. Elever från Gotlands Tonsättarskola och Musikkonservatoriet Falun.

Nätverksmöte, skolor med Särskild inriktning/Profil (alla inriktningar)

Hur arbetar vi ute i landet med profiler på andra program än det estetiska? Hur läggs lärarresurser. Hur förhåller sig kunskapskrav och bedömningar på våra särskilda inriktningar till motsvarande kurser på estetiska programmet? Medtag gärna översikter på timplaner etc.

Nätverksmöte, Estetiska programmet vid Gy-särskolor

Gymnasiesärskolan har nu fått sina kursplaner och kunskapskrav för estetiska inriktningar. Hur arbetar vi, hur kan vi skapa nätverk för att kommunicera med varandra framöver för att underlätta och hjälpa varandra med material och arbetsmodeller?

Nätverksmöte, Konstnärliga högskolor

De konstnärliga högskolorna har en tvådelad roll gentemot estetiska programmet. Dels kommer det sökande till högskolorna från estetiska program. Vilka krav och förväntningar har de konstnärliga högskolorna på dessa? Från de konstnärliga högskolorna med lärarutbildningar kommer också nyutbildade estetlärare till gymnasierna och under studietiden behövs också VFU-platser. Hur kan de konstnärliga högskolorna samarbeta kring detta? Inte så sällan kommer studenter från regioner som egentligen ligger närmare en annan högskola, finns det möjlighet att samordna VFU-placeringar? Hur förhåller sig de konstnärliga högskolorna till gemensam information till de estetiska programmen när det gäller ansökningskrav och förväntningar på grundkunskaper?

Nätverksmöte, för skolor som idag har Spetsutbildningar (alla inriktningar)

En mötesplats för de estetiska program som idag har spetsutbildningar. Hur förhåller det sig med balansen till ”ordinarie” estetutbildningar? Hur fördelas resurserna? En grundidé med Spetsutbildningarna är också att dessa har riksintag, men i vissa fall kanske en 15-åring har det bättre under sin gymnasietid närmre sin hemort? Det skapades ett nätverk när spetsutbildningar etablerades i de ”teoretiska” gymnasieutbildningarna. Är vi intresserade att etablera en liknande förening?

Prylf som metod för att nå mål i bedömningsmatris, Manuel Ahlqvist

Stadsvandring, guidning i centrala Uppsala och universitetsområdet

Många stadsmiljöer är kända och klassiska, vi får en guidning över centrala platser i staden samt området kring universitetet och Domkyrkan.

TV-Workshop, Johan Segerstedt, GUC

Workshop med produktion av TV-program. Yrkesroller, arbetsflöde, kommandon. Prova på att vara programledare, hantera en kamera osv.
Johan Segerstedt. Med en mångårig erfarenhet som meriterad TV-producent på bland annat SVT undervisar i dag Johan GUC:s elever i Film- och TV-produktion.

Pass 4, 15-30-17.00

Bedömningsstöd i musik – användbart även på gymnasiet, Susanna Leijonhufvud

Efter skolreformen 2011 lät Skolverket ta fram Bedömningsstöd i olika ämnen för grundskolan. Syftet med dessa Bedömningsstöd är att försöka uppnå en mer likvärdig bedömning professionella kollegor emellan. Det finns, i nuläget, inget som pekar mot att Skolverket avser att ta fram liknande material för gymnasiet. Föreläsningen om Bedömningsstöd syftar till att du får utveckla dina idéer kring utformandet av ett professionellt och relevant bedömningsstöd för dina musikkurser på gymnasiet. Susanna Leijonhufvud, som varit ansvarig för idé och design av bedömningsstödet, presenterar utvecklingen av detta i musik för åk 6. I arbetet med materialet finns en hel del intressanta aspekter som med fördel kan användas i musikämnet oavsett nivå och inriktning. Det handlar bland annat om relationen mellan en professionell helhetsbedömning och enskilda delar av ett musicerande. Det handlar även om hur lärare kan interagera musikaliskt och inte bara verbalt med sina elever med syftet att utmana och utvecklas deras musikaliska kunskapsutveckling. Presentationen av hur du, tillsammans med dina kollegor, kan gå tillväga för att ta fram ett bedömningsstöd i dina musikkurser utgår från musikexempel från ovan nämnda bedömningstöd med avseende på värdeorden kring tonhöjd, rytm, tajming och karaktär i sång såväl som samtal och uttryck för musikalisk upplevelse. Föreläsningens tyngdpunkt ligger i musikalisk och kroppslig kommunikation mellan musiklärare och elever samt mellan elever. Föreläsningen ger även inblickar i den musikpedagogiska forskning som ligger till grund för materialets utformning. ”
”Susanna Leijonhufvud, Fil.Lic i Musikpedagogik, utformade idé och design med Bedömningsstöd i musik för årskurs 6 under 2012. Materialet publiceras av Skolverket på dess hemsida 2014. Bedömningsstödet är ett presentationsmaterial som utgår från klingande elevexempel med kompletterande texter som presenterar klingande gestaltningar av ett urval av de värdeord som kunskapskraven i årskurs 6 använder sig av. Susanna är anställd vid Örebro universitet där hon skriver en avhandling som behandlar implikationer av digital musikdistribution. Tidigare har Susanna forskat om sång och sångupplevelsen ur ett filosofiskt första-person perspektiv.”

Dans, bedömningsfrågor med Ingrid Redbark Walander och elever – fortsättning

Kompositionsundervisning i helklass, Gotlands tonsättarskola. Workshop

Workshopen ger konkreta exempel på hur kompositionsundervisning kan bedrivas i helklass där elevernas förkunskaper är mycket ojämna.
Medverkande: Mattias Svensson Sandell, utbildningsledare på Gotlands Tonsättarskola.

Körsångare samarbetar i stämman, Sverker Zadig

Vad händer mellan körsångarna när de sjunger tillsammans. Det finns i alla grupper ledare och så är det också i körstämman, det finns de som går före och tar initiativ både när det gäller intonation och rytm, alltså att sjunga rätt och “dra med sig” andra, men också de som med sin klang kan “färga av sig” på andra sångare både i den egna stämman och övriga kören.
Sverker Zadig är doktorand vid Musikhögskolan i Malmö efter en fil lic i Örebro, och forskar på området. Han har dels intervjuat en lång rad av våra mest rutinerade körledare för att få deras syn på saken dels spelat in körsångare individuellt i kören med headsetmikrofoner och iakttagit de olika stämmorna på skilda inspelningskanaler. Det intressanta är naturligtvis vad vi kan dra för nytta av detta i vår körundervisning. Hur placerar vi sångarna i kören, ledarna och följarna? Vilka ambitioner har vi med körsången i grupp. Hur utvecklar vi individerna till goda ensemblemusiker?

Regi – mer än bara (ännu) en teaterkurs? Anders Bäckström

Hur kan vi arbeta med kursen regi så att eleverna får inte bara insikt och färdighet i regiskapet utan också ökad kunskap generellt om vad gruppsamverkan, problemlösning och kommunikationsstrategi kan innebära? Sedan Gy11 infördes – hur kan mötet mellan de gamla kursplanerna och den nya gymnasiekursens krav, kriterier och bedömning se ut i termer av överensstämmelser och motsättningar?
Anders Bäckström är teaterlärare på Stockholms Estetiska Gymnasium. Dramatiker, regissör, forskare.

Skapa mening med estetik och iPads, GUC

Hur kan vi utveckla undervisningen inom de estetiska kurserna med hjälp av iPads? Vilka appar och program är praktiskt användbara till rimlig kostnad.

Sketchup, Jan Burman, GUC

Inom de nya gymnasiekurserna i arkitektur; rum & hus – har han på GUC utvecklat dessa kurser mot nya behov och kunskaper. Med arkitektur och 3D-programmet SketchUp Pro – som används för visualisering inom samhällsbyggnad och stadsplanering, arkitektur, geografi, och speldesign – undervisar han i flera av GUC:s utbildningar och kurser. Med iPad-appar som ArtRage och Composite har också bildundervisningen utvecklats och moderniserats.
Jan Burman är formgivare och illustratör. Han utbildar inom det Estetiska programmet på GUC i Uppsala, Grafiskt Utbildningscenter. Jan driver även eget företag inom design och illustration. Han har alltid kombinerat bild och form som grunden för sina estetiska uttryck. Och då alltid med stöd av de senaste programvarorna och digitala verktygen för grafisk kommunikation och produktion.
www.sketchup.com

TV-Workshop, Johan Segerstedt, GUC

Vad säger din kroppshållning? Mimaren Rickard Hasslinger

Mim och kroppsspråk. En mimskådespelare berättar historier och gestaltar känslor med kroppen och kroppens rörelser. Genom plastik och kroppskontroll kan vi använda oss av kroppen som det universella instrument vi alla förstår. Vår kroppshållning avslöjar eller understryker ofta hur vi mår och genom att bli mer medvetna om vilka signaler vi kan sända, kan vi också medvetet förstärka både bilden av oss själva och det vi vill säga.
Rickard Hasslinger. Mimutbildad på Stockholms Dramatiska högskola. Jobbar som skådespelare, senast på Västanå teatern och teater 3.

Visuell Bildkommunikation, Bo Bergström

Min karriär som författare började med tre läromedel för gymnasiet. Det var (och är) en bra skola och jag lärde mig skrivandets pedagogiska teknik: Börja med teorin, fyll på med tillämpning och ge ett eller flera exempel. Så går det till.
Denna teknik (och många fler) har jag använt mig av i samtliga böcker jag skrivit. Senast i den reviderade åttonde upplagan av Effektiv visuell kommunikation, som nu passerade 35 000 sålda exemplar! Boken beskriver övergripande arbetet med att kommunicera visuellt med hjälp av texter, bilder, former och färger. Den tar även upp effektiva kreativa metoder. Boken vänder sig till dem som utbildar sig i visuell kommu-nikation (i journalistik, reklam, grafisk design, webbdesign) men också till den som läser massmedia-kunskap, kommunikation, marknadsföring, reklam, information, fotografi, regi, film… Läsaren studerar vid design- och reklamskolor, kursinstitut, universitet samt högskolor och boken har visat sig passa ett flertal nivåer. EVK, som många kallar den, vänder sig givetvis även till yrkesverksamma som vill inspireras och nå ny kunskap om de snabbt föränderliga branscher de valt.

Söndag

Estetiken och kreativiteten

Stimulerar arbetet med estetiska/konstnärliga uttryck kreativiteten?
Peter Österberg

Kreativitet är en process där man kombinerar icke-relaterade kunskapsobjekt, eller fragment av dessa, till nya koncept. Alla har förmågan men få använder den. Den är dock avgörande för att kunna lösa lite svårare problem.
Människan är en biologisk varelse som är känslig för påverkan (Cacioppo & Berntson, 1992). När människans linje började utvecklas för ca sex miljoner år sedan skedde två saker som var av betydelse för efterkommande släktingar. Först visade det sig att vara mer fördelaktigt att gå på två ben – bipedalitet – kanske för att kunna röra sig över stora områden. Som en konsekvens att detta behövde de också en mer kraftfull hjärna som kunde hantera ett komplex av deklarativa och icke-deklarativa aktiviteter: motivation, emotion och kognition. Detta inkluderade abstrakt tänkande och kreativitet.

Dagens människor är alltså dels rustade med den typ av hjärna som vi delar med andra djur – allokortex och en del som som hanterar medvetet tänkande och annan komplex informationbearbetning – neokortex. Den förstnämnda styr procedurer som kroppsrörelse och emotioner medan den sistnämnda gör att vi kan forma abstrakt tänkande samt de associationsprocesser som kallas kreativitet – kombinering av icke relaterade kunskapsobjekt, eller fragment av dessa, till nya koncept.
http://generativelearningmanagement.se
http://generativelearningmanagement.blogspot.se